Vem e’ de’? Vem e’ de’?
Vem e’ de’ som kommer där?
Jo, skitåkar Anderssonskans käring,
skitåkar Anderssonskans käring.
Hon som bor på Hagagatan tre.
Tjofaderittan,
klia mej på träskon.
Här ska det vara mer!
Ja, jag vill dö, jag vill ej längre leva,
jag vill dö i famnen på en mö!
Ja, jag vill dö, jag vill ej längre leva,
jag vill dö i famnen på en mö!
Har du glaset fullt? Låt oss tömma ur!Kräftan kräver det, skål för dessa djur!Helan går så lätt,Halvan kommer tätt,och snart
En liten fågel satt en gång och sjöng i furuskog. Han hade sjungit dagen lång men dock ej sjungit nog.
Ett litet glas till maten,vår törst den är så stor.Nu nalkas det en nubbe,i frostad flaska bor.Med bild och livlig
Bröllop råder, tyst det är i huset, tyst i huset.Allting jäktigt, kaffevattnet fruset, vattnet fruset.Istapp istapp, ise ise istapp, is
Kräftor kräver ju små nubbarKräftor kräver ju små nubbarEn liten snaps, till varje klo,det är för strupen en lisa. Så
Vi vänner här utav alla sorter,en som är långer, en som är korter.En sak gemensamt dock alla har:en liten nubbe
Jag vill inte bada.Jag vill inte bada!För där i vattnet där kravlar kräftorsom är så svarta om klorna.Jag vill ha
Vem sade ordet skål här vid bordet, viskningen hördes vida omkring. Fattom kristallen, nubben en kall en går oss i
Snapsen var klar och kall.Jag drack rätt många.Strax blev jag full och knall,Ågren mig fånga.NU ligger jag på dass,känner mig
Var nöjd med allt som ölen ger och även om du dubbelt ser. Glöm bort bekymmer sorger och besvär. Var
När jag får sill i magen fylls en längtanatt få den nedsänd badande i spritOch för att hjälpa den ut
Tack till personalen för allt ni gjortNi dukat fram och av lika fort.Skedar och gafflar och knivar och glas.Allt som
Liksom våra fäder vikingarna i Norden,drar vi riket runt och super oss under borden.Brännvinet har blitt ett elixir för kropp