Våren är kommen, på sina kransar
ängarna binda himlen är blå,
pilträden bära gullgula fransar,
tuvorna vagga ljusalver små.
Bäckarna brusa,
vindarna susa,
böljorna glittra,
fåglarna kvittra,
sippan i lunden nigande står,
högt upp i luften lärkorna sjunga;
nu är det vår, hurra, hurra!
Våren är kommen, på sina kransar
ängarna binda himlen är blå,
pilträden bära gullgula fransar,
tuvorna vagga ljusalver små.
Hejsan alla vänner av en hutt och en klo,känner ni receptet som hör till en kräftskiva?Jo, det gör vi alla
Hick hurra!För här kommer fylle björnarna,skuttar fram igenom sagorna.Å vi får supa mer! Fyllebjörns saften, den magiska kraften.O visst blir
Vår bästa tid är juden korta sommar’n och vi njuter nuav ljuset jag och duen ljummen kväll som denna nuför
På himmelen vandra sol, stjärnor och måneoch kasta sitt fagraste ljus över Skåne,på höga och låga, på stort och på
Min sup den har sin fyllning,Sin fyllning har min sup.O har den ej nån fyllning,Så e de ej min sup.
Glada bygd, så täckt belägen mitt i vattnets lugna våg, dina åkrar pryda vägen med en hög och gulnad råg; dina vikar tyst förära fångst
Nu jag sjunga vill en sång om när jag var ung en gång och besökte Finska Mässan uti Purkka. Uti
Uti min mage en längtan mig tär,kom hjärtans fröjd.Där råder en hungersom ropar så här:Kom kryddsill och kall potatis,kom brännvin
Flickorna från höga kusten Bohm fyller i, han fyller öl åt alla! de har faktiskt tappat lusten Bohm fyller i
Hej gosse fatta nu dittdu kommit på ett fint kalasmed grabbar ifrån Göteborg.Här vilar ingen sorg.Är du masthuggsgrabb av rasren
Vi sålde våra hemman och gav oss sedan ut,som fågelen bortflyger när sommaren tar slut.Han kommer en gång åter när
1, 2, 75, 6, 7, 75, 6, 7, 75, 6, 71, 2, 75, 6, 7, 75, 6, 7, 73107, 103,
Per Henrik Ling är en riktig skräck,I hjärnan brukar han spöka.Han ryter: ”Armarna uppåt sträck!”Men vi vill mycket hellre kröka!
Lite Alzheimer det har väl alla fått,när till mogen ålder äntligen man nåttMen så vitt som jag kan minnas gör
Mors lilla Olle, på krogen sattrosor på kinden men blicken var mattLäpparna små, liksom näsan var blåbara jag kunde så
Var måttlig med supen.Ta blott lilla tuten.För den gör ändå sin lilla nyttaliksom en krydda till sillen.jag vet att vissa