Den första den river, i halsen besvärligt.
Den sista kan ge dig, baksmälla förfärligt.
Problemet kan lösas helt lätt, resolut.
Den första och den sista,
dom häller du ut.
När jag stämmer i med min visa om hundenoch folk sjunger med, oh jag njuter av stundenJag blir helt berusad
Hans axlar är för smalaoch hans stjärt är för stor.Hans ben är rätt skrala,han kan ej bedriva horMen det gör
Ännu finns det plats fören till liten sup.Ännu kan vi unna ossett skönt litet rus.Och än dröjer ljusetpå himmelens rund.Ännu
På himmelen vandra sol, stjärnor och måneoch kasta sitt fagraste ljus över Skåne,på höga och låga, på stort och på
1. (Alla:) Min hatt den har tre kanter Tre kanter har min hatt Och har den ej tre kanter Så
I denna ljuva sommartidGå ut, min själ, och gläd dig vidDen store Gudens gåvor.Se, hur i prydning jorden står,Se, hur
Midnatt rådersnart om några timmarnågra timmar.Snapsen ner itorra halsen simmarsnapsen simmar.Tick tack, tick tack,ticke ticke, tick tacktick, tick, Tack
På gränsen till Småland där snön ligger vit då kom där en skåning och släppte en skit. Och alla smålänninga’
Kräftor kräver ju små nubbarKräftor kräver ju små nubbarEn liten snaps, till varje klo,det är för strupen en lisa. Så
När jag får sill i magen föds en längtan,att få den nedsänd badande i spritoch för att hjälpa den uti
Att sjunga till supen som just blev serveraddet gör mig besvärad och blyg och generadMen hellre va blyg för gemenskapens
Jesus lever, han bor i SkövdeHan kör en Volvo och han är giftHan har en villa med rododendronHan sparar pengar
En punkrockare han bor i staden,han krockar pungar mest hela dagen.Han krockar stora han krossar små,han krockar några så de
En gång i månan är månen full men aldrig vi sett honom ramla omkull Stum av beundran hur mycket han
Kräfta, kräfta, kräfta, kräfta skön,omkring dig blir kvällen, rena karusellen.Honorna är stora och hannarna små,skala på, skala på, och låt