|: Gubben Noak, gubben Noak
var en hedersman. :|
När han gick ur arken
planterade han på marken
mycket vin, ja mycket vin, ja
detta gjorde han.
|: Noak rodde, Noak rodde
ur sin gamla ark, :|
köpte sig buteljer,
sådanna man säljer,
för att dricka, för att dricka
på vår nya park.
|: Han väl visste, han väl visste
att en mänska var :|
torstig av naturen
som de andra djuren,
därför han ock, därför han ock
vin planterat har.
|: Gumman Noak, gumman Noak
var en hedersfru. :|
Hon gav man sin dricka;
fick jag sådan flicka,
gifte jag mig, gifte jag mig
just på stunden nu.
|: Aldrig sad’ hon, aldrig sad’ hon:
Kära far nå nå, :|
sätt ifrån dig kruset.
Nej, det ena ruset
på det andra, på det andra
lät hon gubben få.
|: Gubben Noak, gubben Noak
brukte eget hår, :|
pipskägg, hakan trinder,
rosenröda kinder,
drack i botten, drack i botten.
Hurra och gutår!
|: Då var lustig, då var lustig
på vår gröna jord; :|
man fick väl till bästa,
ingen torstig nästa
satt och blängde, satt och blängde
vid ett dukat bord.
|: Inga skålar, inga skålar
gjorde då besvär, :|
då var ej den läran:
jag skall ha den äran.
Nej i botten, nej i botten
drack man ur så här.