Vi fattar med stadiga händer,
vårt iskylda stelbenta glas.
Och nubben i magen vi sänder,
så gör vi på alla kalas.
För kräftan nu glaset vi höjer,
och gläder oss åt kvällens klo.
Nu nackarna bakåt vi böjer,
tar nubben – och tar det med ro.
Påskvänskap
I ett hus vid skogens slutliten höna tittar ut.Påskharen han skuttar fort,klappar på dess port.”Hjälp, ack hjälp, ack hjälp du