En resa var mot Skåne,
Långt bort från trista gamla liv.
Där kunskap är oändlig,
Och alla känslor har för evigt bytits ut.
Ni ville va studenten,
Förtära nudlar, bärs och vin.
Vi gör det här tillsammans,
Och bara växer när vi tar våra kliv.
Vi är bäst, i ett Lund fyllt av fest.
Ge oss BiL, där alla vi får frid
I Norrland växer det tallar högaatt dom är höga det hjälper fögaför en gång rammlar de ändå kullallt för den
Mitt i stan bor en kille som heter KalleOch Kalle har ett träd som han kallar sitt egetHan ligger där
Din klara sol går åter opp.Jag tackar dig, min Gud.Med kraft och mod och nyfött hoppjag höjer glädjens ljud. Din
Fira bröllop i vacker kyrkatrohetslöften varandra ge.Känna glädje och kraft och styrkaoch gemensamt till Herren be.Det ger näring åt kärleksflammanatt
O helga sup, o helga sup för magendå gudagåvan i strupen slank ned.Till för att läka inre brott, så ta
Nu tömmer vi glasen med kläm, fallera!och se’n vi följer våra flickor hem, fallera!Och där med dem gunga,så fjädrarna sjunga,i
Oh, ta ett glas, Oh, ta ett glas.Ty snapsen för oss samman.Och den som inget glas vill ha, densjunger och
De värmländska brukstraditionerdem vårda vi alla minsann.Vi har våra bruk och patroneroch supen den tar vi iblann… En värmlandspöjk han
Sjunges av Görans pågar: Inför varje riksdagsval,min taktik är rätt banal.Lovar saker hit och dit,utom tullfri sprit. Sjunges av Anitras
Med en klo som är så gooch en pärla jo, jo,så är det bara,ja det är bara att konsumera. Har
Vem e’ de’? Vem e’ de’? Vem e’ de’ som kommer där? Jo, skitåkar Anderssonskans käring, skitåkar Anderssonskans käring. Hon
Hej gosse fatta nu dittdu kommit på ett fint kalasmed grabbar ifrån Göteborg.Här vilar ingen sorg.Är du masthuggsgrabb av rasren
Nu börjar visst tiden bliva mogen,strupen skrovlig och torr ånyo känns.Pumpa läns!Spara ej i flera timmar,halvan som i glaset glimmar.Nej,
En grann liten kräfthona låg på ett fat,dill-dilleri, dill-dillera,och hon tänkte på livet hon levat i spa’t,dill-dilleri, hurra.Och livet hon
Här är grabbarna som har, fyra dunkar hembränt kvar, som vi ärvt utav vår far. Nu ska vi ha kul!
Den nubbetid nu kommermed många snapsar små.Vi njuter dem om sommarnoch dricker så vår skål! SKÅL!