Per Henrik Ling är en riktig skräck,
I hjärnan brukar han spöka.
Han ryter: ”Armarna uppåt sträck!”
Men vi vill mycket hellre kröka!
Till Österland vill jag fara,Där bor allrakärasten min.Bortom berg och djupa dalarAllt under så grönan lind. Jag där vill bygga
Mera brännvin i glasen, mera glas på vårt bord, mera bord på kalasen, mera kalas på vår jord. Mera jordar
Nubben go’a, nubben go’a var här, men försvann! (Nubben tages) Efter en så’n stark en slår man lätt i marken.
Ni ska inte tro vi blir fulla ifall vi inte sätter fart Och gör så att glasen blir fyllda och
De, de, de, de, de, de,de, de, de, de, de, de,det brukar aldrig klicka.När på en fe, fe, fe, fe,
Tjugotre är Beska Droppar,Bomfaderi, bomfaderaderalla.Skänker liv åt döda kroppar,Bomfaderi, faderallanlej.Slå en sup i död mans kropp,Bomfaderi, faderallanlej. Hugg i!Så stapplar
Vi gå över daggstänkta berg, fallera,Som lånat av smaragderna sin färg, fallera.Och sorger har vi inga,Våra glada visor klingaNär vi
Samling vid pumpen alla ni som vill ha vatten.Ni som vill ha brännvin kan lugnt sitta kvar.Vatten det har man
Han hade håvat några kräftorjust när sjön ligger blå och still.Och sedan plocka’ han dagarna eftersmå kvistar av grannens dill.Han
Jag har något gemensamt med båten Marinavi är utanpå lackade, mejkade, finamen ute på sju famnars djup!För pumpen den rosslar
Stänk utav sälta och doft utav dill.Lyktor som lysa i höstkvällen still.Sorl utav röster och klirr utav glas.Tiden är inne
:/:Slå tomtegubben hårt i glasetoch låt han långsamt förblöda:/: Slå lite här och lite däroch låt han lida för vad
Trink, trink, Brüderlein trink, laß doch die Sorgen zu Haus, trink, trink, Bruderlein trink, zieh doch die Stirn nicht so
Det var en gång en flickasom red uppå ett svinoch flickan hon var nakenmen glad var hennes min.den borsten, den
Huvut slår kopparslag,Ögonen svider,Magen i obehag,Natten den lider.Då genom strupen går,Hembränd en liten tår,Vördat vare varat brännvin,Vördat vårt brännvin.
Så lunka vi så småningomfrån Bacchi buller och tumult,när döden ropar: ”Granne, kom,ditt timglas är nu fullt!”Du gubbe, fäll din
Dyra pärlan kommit på vårt bord,töm nu lilla supen, käpprätt ner i strupen.Helan för de stora, halvan för de små,skynda