Åsså kommer det en tuting
genom luften som ett reaplan
Och det träffar som en snyting
mitt i käften under röda kran
Störtar ned i magen
med ett jätteplask, jätteplask, jätteplask
Sen så blir man liten dragen
men pigg och rask
piggårask, piggårask
För trehundra år sen, Linné i naturenStuderade växterna och även djurenHan titta i luppen och skrev på latinOch tänkte rätt
I fjol så gick jag med herrarna i hagenJa, ja, med herrarna i hagenJa, med herrarna i hagenI år har
Nära Helan kom till jorden,det var en mörk augustinatt,tillsammans med en kräfta,i grannens blomrabatt.
Ännu finns det plats fören till liten sup.Ännu kan vi unna ossett skönt litet rus.Och än dröjer ljusetpå himmelens rund.Ännu
Huddinge, Tullinge, TumbaHuddinge, Tullinge, TumbaHuddinge, Tullinge, TumbaNästa, Järna
En kylig sup sup supen sup jag styrdemot gapets gapande gapande gapSaliven yrdeOch tungan krullade krullade signär supen rullade rullade
Minne, jag har tappat mitt minne,är jag svensk eller finne,kommer inte ihåg.Inne, är jag ut eller inne,jag har luckor i
Klorna dom blir röda när man knipsar krill!Och om man blir kokad med en knippe dill!
Nu har vi ljus här i vårt hus. Far har tagit sig ett präktigt rus. Mor hon är full, dansar
När kräftorna ligger där framför oss,när tanken till brännvinet far.När alla vi frossare släpper loss,när törsten är redo och klar.När
Sup, sup, nu vill vi ta våran sup.Du-bi-du-bi-do, du-bi-du-biSup, sup, led oss till närmaste stup.Du-bi-du-bi-do, du-bi-du-biGör, det, om vi ej
Vi sålde våra hemman och gav oss sedan ut,som fågelen bortflyger när sommaren tar slut.Han kommer en gång åter när
På lingonröda tuvor och på villande mo,där furuskogen susar susilull och susilo.Där kan du se dem en och enoch stundom
Ikväll tar vi avsked av frökenåt ungkarl’n vi säger adjöken.Av dem ser vi nu inte röken.De blivit Herr och Fru,