Du gamla, du fina, du storsvenska snaps,
snart randas ditt glädjedöda öde.
Nog minns vi med saknad den tid då kånglet slapps,
ditt låga pris och dina mängders flöde.
Jag tronar på guld fån en ånad bankir,
när chartrat mitt plan flyr Sveriges torka.
Jag minns hur det var och jag anar hur det blir.
/: Ja, jag vill leva loppan på Mallorca :/
Den lille mand med den röde näse,han kan ej skrive, ej heller läse,men dricke Bayerskt och spele kortoch kysse piger,
Kom alla till bordeni snöiga Norden.Här väntar matenoch här är faten,nu är det jul uppå jord! Stå inte och vänta,kom,
:/ Bär ner mig till sjön /: Jag känner att jag måste i. Och när du badat mig, så ska
Tryggare kan ingen varaän Guds lilla barnaskara,stjärnan ej på himlafästet,fågeln ej i kända nästet. Herren sina trogna vårdaruti Sions helga
Midsommar och vackert väder.Det finns ingen garanti.Säkra upp med varma kläderoch en dunk med hembränt i.
Båd’ sommar och vinter ner nubben den slinter i pojkar och stinter, det går bra – går bra, och nu
Min semester fick jag fira hemmavid.Långa resan den blev stoppad av covid.En Corona i Verona, ja det var en vacker
Mera brännvin i glasen.Flera glas på vårt bord.Flera bord på kalasen.Flera kalas på vår jord.Flera jordar kring månen.Flera månar kring
Vaktmästaren och professorn dom skulle byta lönegrad då blev professorn ganska ledsen men vaktmästaren blev glad.
Så tåga vi tillsamman bortmellan Jämtlands gröna ängarbort mellan nyland, som prunkafulla av bröllopsblomsters prakt. Så skåda vi med gamman
Järnvägsbommar vinter å sommarsköter å passar dä’ gör ja’.Men förra hösta då fick ja’ lusta’att fara te’ Vara på barnens
Mors lilla Olle, på krogen sattrosor på kinden men blicken var mattLäpparna små, liksom näsan var blåbara jag kunde så
Vinet uti glasen skvalpaBomfadderian, fadderadderalla.Låt oss våra strupar svalkaBomfadderi, fadderallan lej.Vi hoppas att ni alla får,Bomfadderi, fadderallanlejGutår.Ett riktigt härligt Gott
Vi har ätit och mår så väldans bra,och nu vill nog säkert kaffe alla ha.Snart så får vi höra stönen,när
Käraste bröder, systrar och vänner,si fader Berg han skruvar och spännersträngarna på fiolenoch stråken han tar i hand.Ögat är borta,
Kräftan å ja’, kräftan å ja’,trivas så bra tillsammans, hon å ja’.Kräftan å ja’, kräftan å ja’,vi trivas i fröjd