Inledning
Snapsvisor, även kända som supvisor, brännvinsvisor eller nubbevisor, är en unikt svensk tradition som blomstrat från 1800-talet. Dessa sånger framförs innan man tar en snaps, oftast vid festliga tillfällen som kräftskivor, studentfester, jul- och midsommarfirandet. Traditionen med snapsvisor och den ceremoni kring snapsen och Akvavit föddes i borgerliga, akademiska omgivningar under andra halvan av 1800-talet, främst från sjungande studenter.
Snapsvisor: En del av svensk kultur
Snapsvisor är en integrerad del av den svenska kulturen och de representerar vår ibland udda relation till alkohol. Dessa sånger är ofta humoristiska, korta och sjungs till melodin av en välkänd låt. I snapsvisornas värld skålar vi, blir berusade, glada, sociala och sexiga, dansar samba hela natten. Därefter får vi huvudvärk, snubblar och kastar upp, men tänker generellt att det varit värt det. Snapsvisor reflekterar på ett saftigt sätt den svenskarnas attityd till alkohol som ofta kräver nykterhet och stabilitet i det riktiga livet.
Snapsvisor och matkultur
Förutsättningen för snapsvisans överlevnad har varit det nära förhållandet med svensk matkultur, speciellt smörgåsbordet. Snaps och snapsvisor är särskilt populära vid traditionella helgsmörgåsbord som serveras vid jul, påsk och midsommar, eller med andra ”snapsvänliga” maträtter såsom surströmming, ål och kräftor. Så länge dessa kulinariska traditioner lever kvar, kommer snapsvisan att göra det.
Historien om snapsvisor
Snapsvisor har sitt ursprung i en äldre tradition av dryckesvisor från 1800-talet. Dessa sånger sjöngs vanligtvis till en känd melodi med nya ord som passar till snapsarnas numeriska ordning. Ursprungligen hörde skalvisorna hemma i ett äldre ståndssamhälle, där gemenskapen mellan stånds- eller skråbröder ofta bekräftades genom att låta ett dryckeskärl gå runt bordet.
Den mest kända snapsvisan, ”Helan går”, är cirka 150 år gammal. ”Helan” – helheten – är en gammal term för den första i en rad dramer (helheten, halvan, tredje, etc.). Att inte avsluta din första dram var inte bra, vilket också påpekas i sången. Trots att det är en av Sveriges mest kända folklåtar, eller kanske på grund av det, finns det inte mycket spår av sången i vår historia.
Snapsvisor idag
Idag är snaps och snapsvisorna inte lika vanliga på svenska fester som de en gång var. Men de är fortfarande det första valet när det gäller det traditionella måltider som serveras vid jul, påsk och midsommar, eller med andra ”snapsvänliga” maträtter såsom surströmming, ål och kräftor. Så länge dessa kulinariska traditioner finns kvar, kommer snapsvisan att göra det.
Snapsvisornas framtid
Spritmuseums snapsvisetävling, där årets snapsvisa koras sedan 1995, är en ny tradition. Numera anordnas även ett världsmästerskap med bidrag från Sverige och Finland. Varje år skickas över 200 låtar in, många med aktuella händelser. Museet har samlat över 12,000 låtar i sin databas, en siffra som ständigt växer tack vare museets årliga svenska mästerskap i snapsviseskrivning.
Avslutningsvis
Snapsvisor är en ovärderlig del av svensk kultur och historia och har en stark koppling till vår matkultur. Med historiska rötter i 1800-talets studentmiljöer har dessa sånger utvecklats och anpassats till dagens samhälle och fortsätter att vara en viktig del av vår tradition. Medan deras popularitet kanske har minskat något i den moderna tiden, lever snapsvisan vidare och fortsätter att fira livet, vänskapen och, naturligtvis, snapsen.
