/: Byssan lull utav brännvin blir man full
slipsen man doppar i smöret :/
Och näsan den blir röd och ögonen får glöd
men tusan så glatt blir humöret.
–
Byssan lull är en av våra vanligaste vaggvisor och skrevs av Evert Taube. Man kan fråga sig hur många barn i dagens Sverige som får höra just den vaggvisan när de ska somna.
Han hade håvat några kräftorjust när sjön ligger blå och still.Och sedan plocka’ han dagarna eftersmå kvistar av grannens dill.Han
När schweizarna dom gör klockor då gör dom så här.Du kanske blir lite ko-ko, men häng med och lär.Ja, höj
Midsommar är i juni.Det firar vi med små grodorna kring en stångVi sill och potatis äter.och roar oss med snaps
Uti vår nubbe finns blommor och bär,som gör dig nöjd.Hela naturen den finner du där!Kom malört och svarta vinbär,johannesört, dill
Vem kan ragla förutan vin? Vem är nykter om våren? Vem kan skilja på vodka och gin, utan att smaka
Festen i mitt hjärtalåt oss besjunga en skålhär utpå våran verandavi dricker så mycket vi tålmed kräftor ifrån hela världensuger
Hej gosse fatta nu dittdu kommit på ett fint kalasmed grabbar ifrån Göteborg.Här vilar ingen sorg.Är du masthuggsgrabb av rasren
Snart är det nytt åroch vad har du gjortVar det förra för jävligt,eller gick allt som smort. |: Ja hur
Att vara nykter en lördagjag tror knappt att det gårFör det ligger en krog på varenda gata jag gårJag sätter
Ja nu är det slut på gamla tider,ja nu är det färdigt inom kort,nu skall nya tider komma,nu ska gamla
Supen den rinner längs strupen framden värmer och gör att det fest blir med glamoch äta sin kräfta med smak
Stora glas och stora nubbar det är något för svenska gubbar Hej hopp, vi säger inte stopp vi skall nubba
Rönnerdahl han skuttarmed ett skratt ur sin säng.Fastnar i sitt lakan,slå näsan i sängstolpen.Rullar ner på golveti en våghalsig svängslutar
Vättern runtNej det kan inte vara suntVasaloppI Mora tar det stoppI Vansbro där är vattnet kalltPå Lidingö där blir du
Har du med en törstig mage,sjung faller i å sjung faller alla,där ska hutten hoppa hage,sjung faller i faller allan
Så lunka vi så småningomfrån Bacchi buller och tumult,när döden ropar: ”Granne, kom,ditt timglas är nu fullt!”Du gubbe, fäll din
Den blomstertid nu kommermed lust och fägring stor.Du nalkas, ljuva sommar,då gräs och gröda gror.Med blid och livlig värmatill allt