Käraste bröder, systrar och vänner,
si fader Berg han skruvar och spänner
strängarna på fiolen
och stråken han tar i hand.
Ögat är borta, näsan är kluven;
si hur han står och spottar på skruven;
ölkannan står på stolen;
nu knäpper han lite grand;
– – – grinar mot solen,
– – – pinar fiolen,
– – – – – – – – –
han sig förvillar, drillar ibland.
Käraste bröder, dansa på tå,
handskar i hand och hattarna på.
Si på jungfru Lona,
röda band i skona,
nya strumpor himmelsblå.
Si Jergen Puckel fläktar med hatten,
pipan i mun, och brännvin som vatten
dricker han och gör fukter
med huvud och hand och fot.
Guldguler rock med styva ducriner;
tätt uti nacken hårpiskan hänger;
ryggen i hundra bukter,
och kindbenen stå som klot;
– – – gapar på noten,
– – – skrapar med foten,
– – – – – – – – –
pipan han stoppar, hoppar emot.
Käraste systrar, alltid honnett,
bröderna dansa jämt menuett,
hela natten fulla.
Rak i livet Ulla,
ge nu hand, håll takten rätt.
Si vem är det i nattrock så nätter,
med gula böxor, vita stövletter,
som dansar där med Lotta,
den där som har röd Peruk?
Ta mig sju tusen! se två i flocken,
sydda manschetter, snören på rocken.
Drick, Fader Berg, och spotta;
tvi svagdricka gör mig sjuk.
– – – Kruset ska rinna;
– – – huset ska brinna,
– – – – – – – – –
ingen ska klämta. Flämta min buk.
Käraste systrar tagen i ring,
dansa och fläkta, tumla och spring;
var nu blind och döver;
spelman ger nu över,
raglar med fiolen kring.
Hej! mina flickor lyfta på kjolen,
dansa och skratta, hör basfiolen;
ge fader Berg konfonium
och hoglands med gröna blan.
Hör fader Berg, säg vad hon heter,
hon där vid skänken vindögd och feter?
Gumman på Thermopolium,
hon är det, ja ta mig fan.
– – – Trumpen och blinder,
– – – gumpen är trinder,
– – – – – – – – –
halsfräs min gumma; brumma dulcian.
Käraste bröder här är behag,
här är musik och flickor var dag,
här är Bacchus buden,
här är kärleksguden,
här är allting, här är jag.