Kräftan fordrar nubbar små,
nubbar små, nubbar små.
Annars börjar den att gå,
den att gå, den att gå.
Uti magen din den kryper
och i tarmarna dig nyper.
Detta är ett ofint sätt
svälj nu nubben fort och lätt.
Jogga och lyfta och tänja sigsådana grenar är inte för mejDäremot har jag en vältränad handJag lyfter den ofta, tar
De värmländska brukstraditionerdem vårda vi alla minsann.Vi har våra bruk och patroneroch supen den tar vi iblann… En värmlandspöjk han
Alla:Vi idag hört bröllopsklockor ringaför vår brudgum och hans lilla brud.Och en hyllning nu vi vill dem bringamed vår allra
Nära Helan kom till jorden,det var en mörk augustinatt,tillsammans med en kräfta,i grannens blomrabatt.
Guantanamera Vi bakar kukar av lera Dom torka i solen Vi drar dom upp under kjolen Guantanamera Vi bakar många
Per spelman han hade en endaste ko.Men tänk om han hade haft endast en klo!Han skulle bytt bort den mot
Dricker man får lite blir livet torrt.dricker man för mycket blir livet kort.Ja, gör som jag, drick lite varje dag.Hej!
Var ej ängslig lilla sup,du ska nå ditt rätta djup!Ingen här blir nånsin sjuk,när du sjunkit i vår buk.Därför har
Kräftorna sköna, dillkronor gröna,lyser så grant bland blommor och bla’r.Nubbarna ila, finna ej vila,förrän i magen störtvågen far.Gläd dig min
Till spritbolaget ränner jag, och bankar på dess port. Jag vill ha nå’t som bränner bra, och får mig skitfull
Ikväll tar vi avsked av frökenåt ungkarl’n vi säger adjöken.Av dem ser vi nu inte röken.De blivit Herr och Fru,
När nubben är upphälld och glittrar som pärlori alla de immiga glasenDå sjunger vi glada för alla som lyssnarde vackraste
Per Henrik Ling är en riktig skräck,I hjärnan brukar han spöka.Han ryter: ”Armarna uppåt sträck!”Men vi vill mycket hellre kröka!