Kräftorna sköna, dillkronor gröna,
lyser så grant bland blommor och bla’r.
Nubbarna ila, finna ej vila,
förrän i magen störtvågen far.
Gläd dig min mage,
håll dig beredd,
Helan vi tage,
på längd och bredd.
Och lilla snapsen, dyker så rapp sen
ner i sin sköna bädd.
Å detta brännvin
Å detta brännvin som alltid jäklasför framåt natten man måste kräkas.Men kräftor har ju så hårda skal,de kan ju fastna