Tänk att få vara Din sup i kväll
lilla jag, lilla jag O. P. Andersson
tänk att bli uppdrucken just av Dig
lilla jag i kväll!
Kräftans död
Klorna dom blir röda när man knipsar krill!Och om man blir kokad med en knippe dill!
Tänk att få vara Din sup i kväll
lilla jag, lilla jag O. P. Andersson
tänk att bli uppdrucken just av Dig
lilla jag i kväll!
Klorna dom blir röda när man knipsar krill!Och om man blir kokad med en knippe dill!
Det satt en mus på en klyvarbom och torr i fetta var kräket, och tungan hängde fån skepparns gom, mot
För sommaren är både kort och kass,och regnet det smattrar på Sjöbloms dass.Men nu är den här!
Det var en gång en flickasom red uppå ett svinoch flickan hon var nakenmen glad var hennes min.den borsten, den
Här är grabbarna som har, fyra dunkar hembränt kvar, som vi ärvt utav vår far. Nu ska vi ha kul!
Huvut slår kopparslag,Ögonen svider,Magen i obehag,Natten den lider.Då genom strupen går,Hembränd en liten tår,Vördat vare varat brännvin,Vördat vårt brännvin.
Kräftan är ett läckert djur,läckert djur, läckert djur.Färgen den går aldrig ur,aldrig ur, aldrig ur.Går den bakåt är den okokt.Går
Först sill och potatis sen jordgubbeglass,när nattsolen skiner på Sjöbloms dass.Åh, midsommar!
Än en gång däran, bröder!Än en gång däran!Följom den urgamla seden!Intill sista man, bröder, intill sista mantrotsa vi hatet och
Framför oss på bordetstår nubben klar och kall.Den rinner genom strupensom Niagaras fall.Så höj då pokalen din, min vän,och i
Kräftor, kräftor, kräftorsmakar bra vid sommarn ’s slut.Kräftor, kräftor, kräftormed sedvanligt attribut.Kalla snapsar, skummig bira,skall nog hjälpa oss att fira.Kräftor,
Långt ner i Småland där rider själva djävulenmed laddade pistoler och knallande gevär.Och alla små djävlar de spelar på fioleroch
Jag minns än idag hur min fader, kom hem ifrån staden så glader, och rada’ upp flaskor i rader och
Vi skålar för våra vänneroch dom som vi känneroch dom som vi inte kännerdom skiter vi i! Vi skiter i