Ingen dyster prästslusk klandra vårt manér.
Varje hög protestpust tystas genast ner.
Folk från västkust, har ni mest lust
till en festdust, drick då mer.
Varje gäst just, minst måst svälja snapsar fler!
Vad är det som faller från himmelen ner?Jo kalla, kalla, kalla, kalla små droppar.Sån tröst att ett snapsglas på bordet
Per spelman han hade en endaste ko.Men tänk om han hade haft endast en klo!Han skulle bytt bort den mot
Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,det är ljus över stränder och näsoch omkring mig står den härliga
Små nubbeglas små nubbeglas olustiga äro desmå nubbeglas små nubbeglas olustiga äro demen många men många de större glädje gemen
Nu fattar vi glasen och tar kalla supen.Låt malört och Skåne försvinna i strupen.En sup till en kräfta det smakar
Ni ska inte tro vi blir fulla ifall vi inte sätter fart Och gör så att glasen blir fyllda och
Mors lilla Olle, på krogen sattrosor på kinden men blicken var mattLäpparna små, liksom näsan var blåbara jag kunde så
/: Toj hämtegubbar gla i såsen och kvass i lustiga lura.:/ En liden hit vi leva lär mä möcke myda
I denna ljuva sommartidGå ut, min själ, och gläd dig vidDen store Gudens gåvor.Se, hur i prydning jorden står,Se, hur
Det bränner i strupen när snapsen är tagen,och se´n gör den nytta först nere i magen.Så därför jag greppar min
Vem kan finhacka löken sin,vem kan slå sig på tummen?Vem kan skära i vännen sinutan att dra på munnen Jag
Tack feur seupen sum vöir fick, sum vöir fick, sum vöir fick. Setter magen ei gutt skick, ei gutt skick,
Akvavit,det är ordet som får gommen gå i spinn,ta en tåroch du fåren förnimmelse av vår,denna sprit,godare än både whisky,
Att magen krånglar och nu är slitenberor på urverk och ej på spriten.För varje dag uti ur och skurhar jag
Så länge rösten är mildså länge ingen är vildså länge spegeln på väggenger halvskaplig bild.Så länge alla kan ståså länge