Flicka pilla gärna där,
när jag blundar tar du här.
Är man bock är du minsann
lik den dyra tant som kan.
Flicka pilla gärna mer,
nu jag undrar: Drar du ner?
/: Byssan lull utav brännvin blir man fullslipsen man doppar i smöret :/Och näsan den blir röd och ögonen får
Ryktet går, att vi har alkoholbesvär Ryktet går, sjung hopp fallerallan lej Och den som inte ryktet tror, han heller
Ännu finns det plats fören till liten sup.Ännu kan vi unna ossett skönt litet rus.Och än dröjer ljusetpå himmelens rund.Ännu
Supartider hej hej, supartider!Bira och bärs och en liter ölOh oh ooooh!Trillar i en jävla spypöl!
När Jesus förvandlade krusen med vattenOch fick hela stan att bli glada i hattenDå ropa den lede i helvetets mullMin
Mera brännvin i glasen.Flera glas på vårt bord.Flera bord på kalasen.Flera kalas på vår jord.Flera jordar kring månen.Flera månar kring
Ur en unken bunke sjunken klunken somgluntar glunkat dunkelt strunt om mången gång.Helan hälsas, helst den halsashelande varenda hals.Skälvande vi
Vem sade ordet skål här vid bordet, viskningen hördes vida omkring. Fattom kristallen, nubben en kall en går oss i
Du skall få kalsonger blå,med amerikanska flaggan på,bara jag får söva, söva bakom röva. Oh nej, oh nej, det får
En kall ruskig höst, kom vinden från öst,och medförde strom och dimma.Å då tyckte jag, att lämpligt va´att lära min
Ju mer vi är tillsammans, tillsammans, tillsammans.Ju mer vi är tillsammans, ju gladare vi blir.För mina vänner är dina vänner,och
Det gick en kamel uti öknen,Kamelerna gör så ibland,Han av sin kameliafrökenFått korgen och ej hennes hand.Så därför gick han
Med järnhand styr vi våra goda nubbar,vi har järnkoll, testar våran dryck.Från järngympan här säkert ingen skubbar,ett stämjärn ger ju
I ett hus vid skogens slutliten höna tittar ut.Påskharen han skuttar fort,klappar på dess port.“Hjälp, ack hjälp, ack hjälp du
Vi äro musikanter allt ifrån Skaraborg.Vi äro musikanter allt ifrån Skaraborg.Vi kan spela fio-lio-lio-lej,vi kan spela basfiol och flöjt.Och vi
För nubben den gör en så glad till sinn, och alla vassa taggarna dom vänder man in. Och det säjs