Uppå brännvinsbordet, uppå brännvinsbordet – står en kall sup,
uppå brännvinsbordet, uppå brännvinsbordet – står en kall sup!
Vacker är den, immig är den – ljuvlig är den när den svepes,
Vacker är den, immig är den – ljuvlig är den när den svepes!
Ingen mer sprit, nu ska jag vara vit.Jag kämpar och står i,tar tag och slår mig fri. Ingen mer sprit,
Skåne i min leverbrännvin har renat mitt blod.OP och bäsk och geneverskänker mig kraft och mod.Men får mig att tappa
Tänk vissa kan känna sig nobel och finnär dom dricker exklusivt vinVi andra som älskar vårt kära brännvinMan undrar om
Midsommarsupen den är rättHURRA, HURRADen sätter på humöret sprättHURRA, HURRATill potatis, dill o´en sillabitvi höjer glasen i denna rit,Ja, nu
Det vackraste jag vetär en skål med kokta kräftoroch en yvig kvist med dilloch en isad snaps därtill! Det vackraste
Ikväll tar vi avsked av frökenåt ungkarl’n vi säger adjöken.Av dem ser vi nu inte röken.De blivit Herr och Fru,
Solljuset stiger ur havet,spelar i koppar och glas,Stockholm i gryningen strålarsom var hon en gyllene vas,med blommor från Östersjöns stränder,med
Kräftan är ett litet djur,vi tackom nu så gärna.Som bör sitta uti burmed klorna kan hon spjärnaIngen dager synes änlyktorna
Mors lilla Olle, på krogen sattrosor på kinden men blicken var mattLäpparna små, liksom näsan var blåbara jag kunde så
Jag har en telefon, som går upp i det blå och när nån ringer på, så svarar jag som så
Blåsippan ute i backarna står,niger och säger att nu är det vår.Barnen de plocka små sipporna glatt,rusa sen hem under
Framför oss på bordetstår nubben klar och kall.Den rinner genom strupensom Niagaras fall.Så höj då pokalen din, min vän,och i
Och julen den står och klappar igen på vår dörr.Och tomten i gamla luvan han lovar som förr.En jul, en
Jag tror, jag tror på vin och snaps.Jag tror, jag tror på rusets maktatt ge oss alla mera krafti denna
I går var jag nere och tråkig och dysterJa, ja, så tråkig och dyster,ja, både tråkig och dyster. Men snart