Vi ska dricka, vi ska festa,
vi ska göra vårat bästa,
vi ska låta marken gunga,
vi äro ännu unga.
Vi dansar uppå borden,
vi festar in Norden
Och vi ska bara dricka, sjunga,
spexa, älska, vara unga.
och vi tar vår lilla nubbe nu!
Grannen han är tänd på grillen,Bränd blir varje flintabit,Själv så tänder jag på sillenoch en hembränd akvavit!
När helan man tagit och halvan vill dricka,det känns som att kyssa en nymornad flicka.Ju mera man får desto mer
Vi ska knulla, vi ska pippa, vi ska slicka hennes fitta. Ta henne i baken – båda två med staken.
Nu är det jul igenOch nu är det jul igenOch efter nu så kommer sedan.Men det var inte sant,Nej, det
Vi skålar för våra vänneroch dom som vi känneroch dom som vi inte kännerdem skiter vi i
Snapsen tar vi, vanan har vi,svensk är denna sed.Nubben den krabaten,sätter piff på maten.Skål go vänner, snart vi känner,att den
Den blomstertid nu kommermed lust och fägring stor.Du nalkas, ljuva sommar,då gräs och gröda gror.Med blid och livlig värmatill allt
Inte nyttigt alls för kroppen – tobaksrök.Nyttigt däremot är grönsaker och lök!Och för själva huvudknoppen,är det alltid liksom toppen,att få
Kräftor kräver ju små nubbarKräftor kräver ju små nubbarEn liten snaps, till varje klo,det är för strupen en lisa. Så
Vi sålde våra hemman och gav oss sedan ut,som fågelen bortflyger när sommaren tar slut.Han kommer en gång åter när
Å detta brännvin som alltid jäklasför framåt natten man måste kräkas.Men kräftor har ju så hårda skal,de kan ju fastna
Hej, rara nubbar, upp ur glasenoch låt oss rusiga vara.Hej, alla snapsar, höj nu farten,höj också smaken på maten.En vacker
Att vara nykter en lördagjag tror knappt att det gårFör det ligger en krog på varenda gata jag gårJag sätter
Han axlar är för smala och hans stjärt den är för stor. Hans ben är rätt skrala, han han ej
Kräftans stolta gång på rullgardinen,Bäsk och Pors och öl och vodka kall.Klor i vattnet! Miljövännerna larmar,dill i kronan på en
Kom kasta loss och korka upp nu är det dags för fest.En sjöman älskar havets våg men spriten allra mest.
När som student man kommit till en sal för att tentera Då undrar man om livet just ej erbjuder nåt