Vem kan finhacka löken sin,
vem kan slå sig på tummen?
Vem kan skära i vännen sin
utan att dra på munnen
Jag kan finhacka löken min,
jag kan slå mig på tummen.
Men ej skära i vännen min
utan att dra på munnen.
Har du glaset fullt? Låt oss tömma ur!Kräftan kräver det, skål för dessa djur!Helan går så lätt,Halvan kommer tätt,och snart
Så nästa dag är jag ful och dumvill sova resten av åretJag sitter still i mitt tysta rumoch plockar pasta
När helan man tagit och halvan vill dricka,det känns som att kyssa en nymornad flicka.Ju mera man får desto mer
Vem e’ de’? Vem e’ de’? Vem e’ de’ som kommer där? Jo, skitåkar Anderssonskans käring, skitåkar Anderssonskans käring. Hon
//: Livet är härligt! Tavaritj, vårt liv är härligt! Vi alla våra små bekymmer glömmer när vi har fått en
Fira bröllop i vacker kyrkatrohetslöften varandra ge.Känna glädje och kraft och styrkaoch gemensamt till Herren be.Det ger näring åt kärleksflammanatt
Uti vår nubbe finns blommor och bär,som gör dig nöjd.Hela naturen den finner du där!Kom malört och svarta vinbär,johannesört, dill
Kräftan är sig lik,den är kokad i en fabrik.Snapsen står här klar,fullt kräftor på faten vi har.Snaps till varje klo,det
Punschen skall värma min mage.Punschen skall göra mig stor.Punschen skall få mig rätt dragen,när punschen gått ut i mitt blod:
När Darwin studerade liv i naturenSå fann han att först dör de svagaste djurenDe sämsta bland hjärnceller dör också förstSå
Vi nu på Eder bröllopsdaghär alla sjunga idagVi har den äran,Vi har den äran att gratulera! När Ni varandra nu
Min semester fick jag fira hemmavid.Långa resan den blev stoppad av covid.En Corona i Verona, ja det var en vacker
:/:Slå tomtegubben hårt i glasetoch låt han långsamt förblöda:/: Slå lite här och lite däroch låt han lida för vad
Till nubbar så tuggar man sill, fallera.För resten kan man taga vad man vill, fallera.För om man är oviss, och
Rönnerdahl han skuttarmed ett skratt ur sin säng.Fastnar i sitt lakan,slå näsan i sängstolpen.Rullar ner på golveti en våghalsig svängslutar
Det var dans bort i vägen på lördagsnattenöver nejden gick låten av spelet och skratten,det var tjoh! det var hopp!