(Man ska först skåla och sen ha drycken i munnen när man säger andra meningen.)
I havet där simmar en ål, skål!
I skogen där springer en älg, svälg!
Be-Be- vitamin, finns i brännevinMången kalori, simmar däruti.Helgdagssup åt far ochsöndagskrök åt mor samt tre småhuttar åt lille lille bror.
Lite fuller är ja, å de vill ja va’.Lite mera brännvin i glaset vill jag ha,För då så blir man
Vår bästa tid är juden korta sommar’n och vi njuter nuav ljuset jag och duen ljummen kväll som denna nuför
Helan Halvan Tersen Kvarten Kvinten Rivan Septen Rafflan Rännan Repetitionen Smuttan Smuttans unge Femton droppar Lilla Manasse Lilla Manasses bror
Dom här små glasen dom båtar fögadom ska va’ breda dom ska va’ högadom ska va’ rymliga inutiså att vi
Bastubad är livet man ska gärna va’ full. öl innanför dräkten det stärker effekten och den som inte ölar han
Hejsan alla vänner av en hutt och en klo,känner ni receptet som hör till en kräftskiva?Jo, det gör vi alla
Punschen skall värma min mage.Punschen skall göra mig stor.Punschen skall få mig rätt dragen,när punschen gått ut i mitt blod:
Säg det med ett leendeoch med en nubbe i ditt glas.Detta vårt beteendedet passar bra uppå kalas.Du blir som solsken
Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land,där små citroner gula, de växa uppå strand,där näktergalar drillaallt uti dalen stilla,och snäckorna så röda, de lysa uppå sand. Jag längtar till Italien, där palmerna de ståså doftande och höga med gröna blader på,där gossen spelar lutainvid sin flickas ruta,när aftonstunden kommer med många stjärnor små. Jag drömmer om Italien vid skymning i vår bod,där kryddor sällsamt dofta bland lådor och bland lod.Jag ser i mina drömmarde silvervita strömmarmed tusende gondoler uppå den klara flod. Jag tycker, att jag ser, hur i månens milda skenjag vrickar fram gondolen på böljan, klar och ren,och hur i aktern sitter,beglänst av stjärnans glitter,en späd italienska med röst så ljus och len. Hon sjunger om Italien, om Italiens sköna land,där små citroner gula, de växa uppå strand,där näktergalar drillai dalen, mörk och stilla,när solen sjunker ner bak Vesuvius’es rand.
Älgen Hans, han äter både sten och grus Älgen Hans, han välter stora hus Älgen, älgen, älgen-älgen Älgen, älgen, älgen-älgen
Mossbelupen hyddastår vid Hecklas fot,höga granar skyddaden mot stormens hot.Men därinne sorgsna minnestormens hand en ros bröt av,än på strand
Jag har något gemensamt med båten Marinavi är utanpå lackade, mejkade, finamen ute på sju famnars djup!För pumpen den rosslar