Bort allt vad oro gör,
bort allt vad hjärtat kväljer!
Bäst att man väljer bland dessa buteljer
sin maglikör.
||: Granne, gör du just som jag gör,
vet denna oljan ger humör.
Vad det var läckert! Vad var det?
Rhenskt Bläckert? Oui, Monsigneur. :||
Bort allt vad oro gör,
allt är ju stoft och aska.
Låt oss bli raska och tömma vår flaska
bland bröderna.
||: Granne, gör du just som jag gör,
vet denna oljan ger humör.
Vad det var mäktigt! Vad var det?
Jo, präktigt. Malaga – ja. :||
Ännu finns det plats fören till liten sup.Ännu kan vi unna ossett skönt litet rus.Och än dröjer ljusetpå himmelens rund.Ännu
Är näktergalen kommen i lund?(faderallan la, faderallan, la)– O ja, min kund,(faderallan la)nu börjar Ölands vår.Välkommen upp från Kalmarsund,(faderallan la,
Född i Norge, bor i Sverige,Danmark är mitt fosterland,talar spanska som en jude,fast engelsman jag är.Full idag och full imorgon,så
Stänk utav sälta och doft utav dill.Lyktor som lysa i höstkvällen still.Sorl utav röster och klirr utav glas.Tiden är inne
Nu tömmer vi glasen med kläm, fallera!och se’n vi följer våra flickor hem, fallera!Och där med dem gunga,så fjädrarna sjunga,i
Vin är gudagott att dricka ack, vad vindrycken dock är skön. Dricka vin med älskad flicka bättre än likören grön.
Små nubbarna,små nubbarna,är lustiga att ta.Små nubbarna,små nubbarna,dom vill vi gärna ha.Ej röra, ej röra,nej, skala kräftan förstoch sedan, och
Alla tallarna, alla tallarna,alla stora, alla små!Alla tallarna, alla tallarnaska vi koka brännvin på!Alla tallarna, alla tallarna,ifrån roten till dess
En kylig sup sup supen sup jag styrdemot gapets gapande gapande gapSaliven yrdeOch tungan krullade krullade signär supen rullade rullade
Alla tallar, alla tallar,slla stora, alla små.Alla tallar, alla tallar,skall vi koka brännvin på.Alla tallar, alla tallar,ifrån roten till dess
Hans pris är för högt och hans flaska för trång hans drift kräver resor till Tyskland gång på gång /Men
Med käckhet kan man komma långt,med fräckhet kan man komma längre.Men med täckhet och vackra ögon därtill,kommer man så långt
Först träffa´ jag Maria,Herre Gud vad jag blev kär.Vi tänkte väl an gifta oss,men min far han sa tyvärr.Håll fingrarna
Rönnerdahl han raglar upp på osäkra ben, och den vita skjortan den släpar kring vaderna. Full som en alika i
Herrarna sitta, fånigt och titta.Pärlorna glittra kalla som is.Ja, varför dröja? Nej, låt oss höjaglasen med klang på fädernas vis.Kräftpesten