En skål med godis mig inte lockar.
En skål med popcorn där alla plockar
– det vill jag verkligen inte ha!
En skål med vänner – det ska det va!
Skål!
Per Henrik Ling är en riktig skräck,I hjärnan brukar han spöka.Han ryter: ”Armarna uppåt sträck!”Men vi vill mycket hellre kröka!
Jag vet en dejlig rosa och vit som liljebladNär jag på henne tänker så görs mitt hjärta gladDess stämma ger
Att sitta kring bordet med några go’ vännermed sillen på fatet och snapsen i glaset.Att sjunga en sång då, men
I påsk äts det ägg och till det en god sillbit,då dricks det ej O’boy!Skål!
Alla säger Gott Nytt År, Gott Nytt År, Gott Nytt År!Men jag önskar blott en vår, blott en vår, blott
De, de, de, de, de, de,de, de, de, de, de, de,det brukar aldrig klicka.När på en fe, fe, fe, fe,
När vi far till utlandet på bilsemesterså bunkrar vi upp inför kommande fester.Tillbaks igen upptäcks i hemlandets tullatt förar´n är
När skämtet tar ordet vid vänskapens bord,Med fingret kring glaset som dofta,Så drick och var glad på vår sorgliga jord,Vi
Vi gingo ned till Röda havet. Vi lågo i där minst en kvart. Men inte blev vi röda av’et, men
Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land,där små citroner gula, de växa uppå strand,där näktergalar drillaallt uti dalen stilla,och snäckorna så röda, de lysa uppå sand. Jag längtar till Italien, där palmerna de ståså doftande och höga med gröna blader på,där gossen spelar lutainvid sin flickas ruta,när aftonstunden kommer med många stjärnor små. Jag drömmer om Italien vid skymning i vår bod,där kryddor sällsamt dofta bland lådor och bland lod.Jag ser i mina drömmarde silvervita strömmarmed tusende gondoler uppå den klara flod. Jag tycker, att jag ser, hur i månens milda skenjag vrickar fram gondolen på böljan, klar och ren,och hur i aktern sitter,beglänst av stjärnans glitter,en späd italienska med röst så ljus och len. Hon sjunger om Italien, om Italiens sköna land,där små citroner gula, de växa uppå strand,där näktergalar drillai dalen, mörk och stilla,när solen sjunker ner bak Vesuvius’es rand.
Än kan vi skilja på tak och golvTvå gånger sju och en halv är tolvTvå gånger fem är sjuHur i
Nubben görs av gran och tall,gran och tall, gran och tall,smakar bra i alla fall, alla fall, alla fall.Fastän gjord
Kräftan är sig lik,den är kokad i en fabrik.Snapsen står här klar,fullt kräftor på faten vi har.Snaps till varje klo,det
Jag tror, jag tror på vin och snaps.Jag tror, jag tror på rusets maktatt ge oss alla mera krafti denna
Supen den rinner längs strupen framden värmer och gör att det fest blir med glamoch äta sin kräfta med smak
|: Hej påskakärringar på kvasten låt oss till Blåkulla fara, 😐och svira runt tills annanda’n,och ta en jäkel med själve