Se raketen i det blå.
Lite skumpa snart vi få.
Men till dess så får du ta vin-
klunkar små!
I kväll ska vi dansa
I kväll skall vi dansa och sjungaoch leve-ropen skall rungaför Adam och Eva, de unga.Ty man är glad och säll
Se raketen i det blå.
Lite skumpa snart vi få.
Men till dess så får du ta vin-
klunkar små!
I kväll skall vi dansa och sjungaoch leve-ropen skall rungaför Adam och Eva, de unga.Ty man är glad och säll
Små nubbarna,små nubbarna,är lustiga att ta.Små nubbarna,små nubbarna,dom vill vi gärna ha.Ej röra, ej röra,nej, skala kräftan förstoch sedan, och
Det satt en mus på en klyvarbom och torr i fetta var kräket, och tungan hängde fån skepparns gom, mot
Brännvin alla mornar, brännvin alla kvällar, brännvin varenda da,Tänk så mycket brännvin de finns som vi kan ta, Brännvin ifrån Skåne,
För trehundra år sen, Linné i naturenStuderade växterna och även djurenHan titta i luppen och skrev på latinOch tänkte rätt
Så lunka vi så småningomfrån Bacchi buller och tumult,när döden ropar: ”Granne, kom,ditt timglas är nu fullt!”Du gubbe, fäll din
Långt ner i Småland där rider själva djävulenmed laddade pistoler och knallande gevär.Och alla små djävlar de spelar på fioleroch
Per spelman han hade en endaste ko.Men tänk om han hade haft endast en klo!Han skulle bytt bort den mot
Gamla året, snart det har försvunnit,har försvunnit.Tiden ifrån alla snabbt har runnit,snabbt har runnit,Tick, tack, tick, tack, ticketicketicktack,tick, tick, tack.
Hej allesammans är ni redo för nu så börjar kalaset. Hej allesammans är det säkert att ni har fått nå’t
Nu orkar vi nog inte vänta merlian, lian, lej.Vi sjunger inget så snapsen går nerlian, lian, Hej.
Jag vill förtälja, om en högst förunderlig man.Han var den första, som den lilla supen uppfann.Han tog fram potäter,sånt som
Knö daj in fast dörra é trång,för här är änna nåt på gång.När som du känner daj joggens vessen,ta daj
Grannens skithus har ramlat omkulloch vårat det står där och lutarSå häll nu ner en suplångt ner i halsens djupsen
Myggorna de dansa uti lyktans sken,månen nickar halvfull ur silverridåerna,allt är premiärklart, och plats är på scen,värden står och stammar
Är du rädd att jag studerar vem du är,Dina handlingssätt, beslut och allt sånt därÄr du nojig att jag räknar
Se som sädesfälten böja sig för vinden,står nå’n liten djävul däroch böjer dem tillbaks!