En liten snaps ja det är livets melodi
och dess verkan liknar vacker poesi.
Första supen
genom strupen
lätt och lustigt rullar ner,
och från dunkelt djup det ropas efter fler.
En liten snaps ja det är livets melodi
och dess verkan liknar vacker poesi.
Första supen
genom strupen
lätt och lustigt rullar ner,
och från dunkelt djup det ropas efter fler.
Nubben till kräftan smakar bradet är bara att suga och dra,långt ner i strupen ska den vaför guld i mun
Höga berg och djupa dalar,här är vännen, som mig behagar.Hej hopp, min lilla hjärteknopp,vi ska’ dansa, tills solen rinner opp.Hej
Med åror kan man komma långt,med segel kan man komma längre,men med en flaska brännvin,smör, ost och sillkommer man så
Brännvin är ett lustigt ting, lustigt ting, lustigt ting.Bäst man känner ingenting, ingenting, ingenting.Vips, man är rätt yr i hatten,
Om jag hade brännvin, Renat, Skåne, Aalborg, O.P, Vinbär och en liten Bäsk. Allihopa ställda på en rad, vad jag
Tuppen gal med lungor fulla“Vem har tagit bort min pulla ?”Pulleping, Pullepäng“Nu har jag ingen att purra” Nu får ingen
När nubben kom på bordendå blev det vår och göken goloch ögonen de lysteav vårgrönt och av sol. När nubben
Våran kräfta, våran kräftahar båd´klo och stjärtKlon den ska vi knäckastjärten ska vi spräcka.Sedan supen ner i strupenhäller vi så
Trots att brännvinsskatten nått den höjd den nått,vi för katten blir i hatten av nåt vått!Glasen fatten – glöm ej
Till nubbar så tuggar man sill, fallera.För resten kan man taga vad man vill, fallera.För om man är oviss, och
Vart ska du gå min lilla flicka Jo jag ska gå och hämta dricka Åt vem då min lilla tärna
Snapsen tar vi, vanan har vi,svensk är denna sed.Nubben den krabaten,sätter piff på maten.Skål go vänner, snart vi känner,att den