Har ni några slattar kvar
Jo da, jo da
Då är dags att fatta tag
om slattarna.
Slatten är en restprodukt
Jo da, jo da.
Knappt en centiliter fukt
med ljuvlig lukt.
Lyft på hattarna,
nu för slattarna
Man bör dricka slatt var dag
Det tycker Zlatan och jag
SKÅL!
Älgen Hans, han äter både sten och grus Älgen Hans, han välter stora hus Älgen, älgen, älgen-älgen Älgen, älgen, älgen-älgen
Så nästa dag är jag ful och dumvill sova resten av åretJag sitter still i mitt tysta rumoch plockar pasta
Buller och trätor och slagsmåI och fasor,stölder och rån även mordbrand och nöd,drunkning, förfrysning och armod och trasor,sjukdom och svaghet,
Alla tallarna, alla tallarna,alla stora, alla små!Alla tallarna, alla tallarnaska vi koka brännvin på!Alla tallarna, alla tallarna,ifrån roten till dess
Vi bör sjunga sillens lov på alla vis.Sillen den är A och O i mänskans spis.Sill från Vinga, den kan
I Norrland växer det tallar högaatt dom är höga det hjälper fögaför en gång rammlar de ändå kullallt för den
Mera Skåne uti glasenmera glas på vårt bord.mera bord upp på kalasen.mer kalas på vår jord.Mera jordar omkring månen.mera månar
Flickorna från höga kusten Bohm fyller i, han fyller öl åt alla! de har faktiskt tappat lusten Bohm fyller i
Helan gick i vänstra foten, bom-faderi och faderaderallaGudskelov så vet jag boten, bom-faderi, faderallan-lej,Halvan ställer saken rätt, bom-faderi, faderallan-lej.Hugg i!På
Ekorrn satt i tallenbryggde lite planksaft.Därav blev han knall menöverfylld av mankraft.Hoppa han till stugan så,våldtog kattan och gick påmed
Hujedamej, så god den är,ej bättre tänkas kan.Och nubbe är det namn den bär……den ner för strupen rann. Singdudeldej, singdudeldejsingdudeldudeldejSingdudeldej,
Nu fattar vi glasen och tar kalla supen.Låt malört och Skåne försvinna i strupen.En sup till en kräfta det smakar
Dåne liksom åskan bröderhögt vår fosterländska sång!Pulsen brinner, hjärtat glöder;marsch framåt ännu en gång.Sången ädla känslor föder,hjärtats nyckel heter sång.Må
Ikväll tar vi avsked av frökenåt ungkarl’n vi säger adjöken.Av dem ser vi nu inte röken.De blivit Herr och Fru,
I ett hus vid skogens slutliten höna tittar ut.Påskharen han skuttar fort,klappar på dess port.“Hjälp, ack hjälp, ack hjälp du