Det vankas brännvin här uti Norden,
för här är kallast på hela jorden.
Ty brännvin giver oss must och märg,
åt armen styrka, åt näsan färg.
Till supen så tager man sill, sill, sillmen också ansjovis om man vill, vill, vill.Och om man är oviss,om sillen
När jag är fuller då är jag glad, fan vet om jag ej är vacker. Jag vandrar kring i vår
/: Byssan lull utav brännvin blir man fullslipsen man doppar i smöret :/Och näsan den blir röd och ögonen får
Är näktergalen kommen i lund?(faderallan la, faderallan, la)– O ja, min kund,(faderallan la)nu börjar Ölands vår.Välkommen upp från Kalmarsund,(faderallan la,
Under min mage där växa begär, kom hjärtans fröjd! Vill du mig något så träffas vi där… Kom trosor och
När mannen tar supen, så går den i benen,där hamnar den efter en delning i grenen.Men hoppar han till kan
Järnvägsbommar vinter å sommarsköter å passar dä’ gör ja’.Men förra hösta då fick ja’ lusta’att fara te’ Vara på barnens
Vi äro små humlor vi, bzz, bzz. Vi äro små humlor vi, bzz, bzz. Vi äro små humlor som tar
Ingen mer sprit, nu ska jag vara vit.Jag kämpar och står i,tar tag och slår mig fri. Ingen mer sprit,
Det vankas brännvin här uti Norden, för här är kallast på hela jorden. Ty brännvin giver oss must och märg,
Den svenska julen har så många smakersom sill och skinka och pepparkaker.Och glöm sen inte all kryddad sprit.För svenska julen
Somliga rätter i halsen sig sätter,om man ej har nån smörja till hands.Därför vi välja, något att svälja,bums, sen går
När månen vandrar sin tysta ban,och tittar in genom rutan.Då tänker jag att på ljusa dan,då kan jag klara mig
En liten fyllehund på krogen satt,rosor på kinden – men blicken va matt.Läpparna små liksom näsan va blå.Bara jag kunde
Öl, vin, sprit och gammal finkelhar fått oss att se i vinkel.Därför går nu all vår matej i munnen utan
Om man bara tar en smutt, smutt, smuttutav denna lilla hutt, hutt, huttHar man ganska mycket kvarMen se den som