När nubben kom på borden
då blev det vår och göken gol
och ögonen de lyste
av vårgrönt och av sol.
När nubben kom i magen
bröt sommarn ut i fuller blom.
Och det blev bara värre
tills flaskan den var tom.
En man som hette Theobald Thor, han var en skicklig tamburmajor, succen han gjorde var alltid stor, när han snurra
Hans axlar är för smalaoch hans stjärt är för stor.Hans ben är rätt skrala,han kan ej bedriva horMen det gör
//: Tänk om jag hade lilla supenuppå ett snöre i strupen :// Jag skulle dra den upp och ner,så att
Våren kommer, våren kommer ljust och grönt.Värmen vinner, snön försvinner gud så skönt.Snapsen står på kryddning och får karaktär.Skål för
I åratal har filosofer i skäggetsig kliat och grubblat kring hönan och ägget;kring vad som kom först? Det är alls
Nu allihopa vill vi sjunga av fulla hjärtan och lunga vi aldrig fått så mycket gott och så här bra
När skämtet tar ordet vid vänskapens bord,Med fingret kring glaset som dofta,Så drick och var glad på vår sorgliga jord,Vi
Alla mina vänner dom gör liksom jag.Dom sätter sig ner och super sig full,Och reser sig upp och ramlar omkull.Ja,
1, 2, 75, 6, 7, 75, 6, 7, 75, 6, 71, 2, 75, 6, 7, 75, 6, 7, 73107, 103,
Bellman vinglar full på Haga,mot en kantsten vacklar han till.Alla skrattar, skrålar glada,höra honom sjunga alla vill.Minsta kräk uti sin
Om man bara tar en smutt, smutt, smuttutav denna lilla hutt, hutt, huttHar man ganska mycket kvarMen se den som
Grisen och Tomtefaroch Santa Luciaspelade bridge en kvälli grisens stia.‘Klöver’ sa Tomtefar‘Spader’ sa grisen‘Sang’ sa Lucia‘Sang’ sa LuciaSkål !
Stänk utav sälta och doft utav dill.Lyktor som lysa i höstkvällen still.Sorl utav röster och klirr utav glas.Tiden är inne
Så länge rösten är mildså länge ingen är vildså länge spegeln på väggenger halvskaplig bild.Så länge alla kan ståså länge
Rullan går på Bomans vind.Rullan går, rullan går.Kjolar upp och kuken in.Rullan går, rullan går.Rullan går över stenar och stubbarKuken
Vi ska dricka, vi ska festa,vi ska göra vårat bästa,vi ska inte sitta stillaoch inte snapsen spilla.Kräftor ger oss kraftenVi
I denna ljuva sommartidGå ut, min själ, och gläd dig vidDen store Gudens gåvor.Se, hur i prydning jorden står,Se, hur