På en pinne i Atlanten
satt en liten, liten mås.
Pinnen vicka hit och dit,
måsen släppte då en ….
bara på skoj.
Skepp ohoj!
På en pinne i Atlanten
satt en liten, liten mås.
Pinnen vicka hit och dit,
måsen släppte då en ….
bara på skoj.
Skepp ohoj!
Snick, snack, fyllebom, hick, hick fyllehick, bom, bom, fylesnack, bom, bom Tick, tack, fyllebom, drick, drick, nu slår dillet ut
|: Nu är det påsk igen, ja nu är det påsk igen.På påsken vill vi dricka nubbar. 😐Løitens är ju
Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land,där små citroner gula, de växa uppå strand,där näktergalar drillaallt uti dalen stilla,och snäckorna så röda, de lysa uppå sand. Jag längtar till Italien, där palmerna de ståså doftande och höga med gröna blader på,där gossen spelar lutainvid sin flickas ruta,när aftonstunden kommer med många stjärnor små. Jag drömmer om Italien vid skymning i vår bod,där kryddor sällsamt dofta bland lådor och bland lod.Jag ser i mina drömmarde silvervita strömmarmed tusende gondoler uppå den klara flod. Jag tycker, att jag ser, hur i månens milda skenjag vrickar fram gondolen på böljan, klar och ren,och hur i aktern sitter,beglänst av stjärnans glitter,en späd italienska med röst så ljus och len. Hon sjunger om Italien, om Italiens sköna land,där små citroner gula, de växa uppå strand,där näktergalar drillai dalen, mörk och stilla,när solen sjunker ner bak Vesuvius’es rand.
Framför oss på bordetstår nubben klar och kall.Den rinner genom strupensom Niagaras fall.Så höj då pokalen din, min vän,och i
|: Riddare ikring runda bordet,drickom ur, ty vårt vin är gott. 😐Drickom ur, ja, ja, ja,drickom ur, nej, nej, nej,drickom
Här i denna salfår ej stämningen vara skral.Strupen ska va’ klarty på nubben ju väntar envar.Drycken den är finja, den
Käraste bröder, systrar och vänner,si Fader Berg han skruvar och spännersrängarna på fiolenoch stråken han tar i hand.Ögat är borta
Helan gick i vänstra foten, bom-faderi och faderaderallaGudskelov så vet jag boten, bom-faderi, faderallan-lej,Halvan ställer saken rätt, bom-faderi, faderallan-lej.Hugg i!På
Vem e’ de’? Vem e’ de’? Vem e’ de’ som kommer där? Jo, skitåkar Anderssonskans käring, skitåkar Anderssonskans käring. Hon
Utanför vet ingen om, allt som vi faktiskt vet,”Ja, men brukar inte vetenskap, va lite mer konkret?”Vi ser och fattar
Den nubbetid nu kommermed många snapsar små.Vi njuter dem om sommar’noch dricker så vår skål!
Så länge blicken är mildså länge ingen är vildså länge spegeln på väggen gerhalvskaplig bild.Så länge alla kan ståså länge
Åsså kommer det en tutinggenom luften som ett reaplanOch det träffar som en snytingmitt i käften under röda kranStörtar ned
Nära Helan kom till jorden,det var en mörk augustinatt,tillsammans med en kräfta,i grannens blomrabatt.
Blommande sköna dalar,hem för mitt hjärtas ro!Lummiga gröna salar,där vår och kärlek bo!Soliga barn av luft och ljus,o, jag förstår