Kräftan i mitt hjärta
för dig vill jag skåla ännu
Kokad till rödaktig fägnad
flodernas kung är du
Av skaldjur jag känner i världen
är du det djur som fått allt
Genom kräftstjärtens kärlek till spadet
en blandning av dill och salt
Kräftan i mitt hjärta
för dig vill jag skåla ännu
Kokad till rödaktig fägnad
flodernas kung är du
Av skaldjur jag känner i världen
är du det djur som fått allt
Genom kräftstjärtens kärlek till spadet
en blandning av dill och salt
Ännu finns det plats fören till liten sup.Ännu kan vi unna ossett skönt litet rus.Och än dröjer ljusetpå himmelens rund.Ännu
En liten fågel satt en gång och sjöng i furuskog. Han hade sjungit dagen lång men dock ej sjungit nog.
Nykokta kräftor, nyslagen dill.Fem liter brännvin och sjuhundra pilsner.Rödaste skal ju är bättre än sill,särskilt om man får supen därtill.Skal
Skåne i min leverbrännvin har renat mitt blod.OP och bäsk och geneverskänker mig kraft och mod.Men får mig att tappa
Hej bonnapojkar ifrån slättaemellan väna’ å vätta’.Hej bonnapojkar ifrån slättaemellan väna’ å vätta’.Nu ska vi supa, nu ska vi schongaför
Blinka lilla pärla därhur jag undrar hur du är.Hoppas att du sitter braså att jag blir riktigt gla ’.Blinka lilla
Får jag en liten under kran,Ja då blir jag full i fan.Jag har den äran, jag har den äranatt centilera!
Kräftorna sköna, dillkronor gröna,lyser så grant bland blommor och bla’r.Nubbarna ila, finna ej vila,förrän i magen störtvågen far.Gläd dig min
Kräftan i mitt hjärtaför dig vill jag skåla ännuKokad till rödaktig fägnadflodernas kung är duAv skaldjur jag känner i världenär
Ta en liten sup till.Unna dig ett rus.Njut i den ljusa kvällenoch ät potatis, dill och sill.Låt oss höra sammanoch
Rönnerdahl han skuttarmed ett skratt ur sin säng.Fastnar i sitt lakan,slå näsan i sängstolpen.Rullar ner på golveti en våghalsig svängslutar
Som rubin i glaset skimrarsöderns sol i ädelt vinUppå bordet ljusen skimrarbakom nedfälld rullgardinLåt oss höja bägarn vännertill en festlig
Jag äter fem kilo socker om jag ska på festoch dricker en massa vatten som blandats med jästsen skakar jag
En man som hette Theobald Thor, han var en skicklig tamburmajor, succen han gjorde var alltid stor, när han snurra
Glada bygd, så täckt belägen mitt i vattnets lugna våg, dina åkrar pryda vägen med en hög och gulnad råg; dina vikar tyst förära fångst