Bland riter sakrala och dito profana
att sjunga till snaps är en inrotad vana
men utrotad snart blev väl männ’skan som art,
av törsten, om sången ej sjöngs med så’n fart.
Vad är det som faller från himmelen ner?Jo kalla, kalla, kalla, kalla små droppar.Sån tröst att ett snapsglas på bordet
Joachim uti Babylonhade en hustru Susanna.Töm vår kanna, töm vår kanna;skål för dess person!Joachim var en genomärliger man,frun lika ärliger
Katten den har fyra benTuppen den har tvåSnoppen den har inga alls,men den kan stå ändå!
hårt bröd och mjölk dä är för jävligt då kan en lägg sej ner o tvärdö! hårt bröd och mjölk
Kräftans stolta gång på rullgardinen,Bäsk och Pors och öl och vodka kall.Klor i vattnet! Miljövännerna larmar,dill i kronan på en
Festen skall börjaskråset ska smörjasmagen skall få det som den vill ha.Glasen står fullalåt sången rullaGlädjen skall vara gäst här
Ja nu är det slut på gamla tider,ja nu är det färdigt inom kort,nu skall nya tider komma,nu ska gamla
Se, svarta Rudolf dansaroch böjer sin nacke och ler.Han tänker på stormande nätterI Amsterdams glädjekvarter.Han drömmer om flickornas kransaroch svävande
Denna thaftär den bäthta thft thythtemet haftDenna thaftär den bäthta thaft dom haftOch den thom inte har nån krafthan dricka
För sommaren är både kort och kass,och regnet det smattrar på Sjöbloms dass.Men nu är den här!
En liten kräfta sa till sin syster;Min vän var inte så svart och dyster.När du blir stor blir du röd
Du gamla, du fina, du storsvenska snaps,snart randas ditt glädjedöda öde.Nog minns vi med saknad den tid då kånglet slapps,ditt
En grann liten kräfthona låg på ett fat,dill-dilleri, dill-dillera,och hon tänkte på livet hon levat i spa’t,dill-dilleri, hurra.Och livet hon
När majstången stå där med blommor och bladoch Sjöblom han tar sig ett nakenbad,ja, då är sommar´n här…Och snapstid det
Nå skruva fiolen,hej, spelman skynda dig.Kära syster, hej!svara inte nej,svara ja, så bli vi glada.Sätt dig du på stolenoch stryk