Det vankas brännvin här uti Norden,
för här är kallast på hela jorden.
Ty brännvin giver oss must och märg,
åt armen styrka, åt näsan färg.
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnattenmot rymdens norrskenssky och markens snö;det gamla året lägger sig att dö . . .Ring
På kalaset,höj nu glasettill din första skål.För nu ner i strupenkommer nubbesupen.Så till sillen,kom en till en.Skål igen, gutår.
Ta din snaps, sitt inte där och tveka(aaaaaooooooo)Svälj sen ner och se den aldrig mer(aaaaaooooooo)Varför ser du på mig så
Blinka lilla pärla därhur jag undrar hur du är.Hoppas att du sitter braså att jag blir riktigt gla ’.Blinka lilla
Punschen, punschen, rinner nerför strupen, ner i djupen. Blandas, konfronteras där med supen, där med supen. Gula droppar, stärker våra
Här är vi ju alla vänneroch alla varandra känner.Så skål på oss nu go vänneroch välkomna hit.Vi skålar för våra
Var måttlig med supen.Ta blott lilla tuten.För den gör ändå sin lilla nyttaliksom en krydda till sillen.jag vet att vissa
Sån tur för oss att denmångomtalade skattengällde centenmen ej procenten,så inte brännvin blev vatten!
Jag har aldrig vatt på snusenaldrig rökat en cigarr, halleluja!Mina dygder äro tusen,inga syndiga laster jag har.Jag har aldrig sett
Be-Be- vitamin, finns i brännevinMången kalori, simmar däruti.Helgdagssup åt far ochsöndagskrök åt mor samt tre småhuttar åt lille lille bror.
Från kräftbordet hörs ljuva stön – falleraHär frossar vi i stjärt oavsett kön – falleraVi suga liksom slickaförst en pojke
Dyra pärlan kommit på vårt bord,töm nu lilla supen, käpprätt ner i strupen.Helan för de stora, halvan för de små,skynda
Nu fyllas många magar små av iskall renad sprit. Men några kastar åter opp. Det är invers aptit.
Tryggare kan ingen varaän Guds lilla barnaskara,stjärnan ej på himlafästet,fågeln ej i kända nästet. Herren sina trogna vårdaruti Sions helga