Du lindar av olvon en midsommarkrans
och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans
som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans
där Ull-Stina, Kull-Lina går.
Nu tager du månen från Blåbergets kam
att ge dig en glorias sken.
Och ynglet som avlats i gölarnas slam
blir fålar på flygande ben.
Nu far du till Mosslinda, Mosslunda mor
där Ull-Stina, Kull-Lina, Gull-fina bor.
I natt skall du somna vid Svartrama damm,
där natten och mossan är len.