Törsten rasat uti våra strupar,
magen plågas utav hungerns kval.
Se på bordet står så många supar.
O vad fröjd i denna glädjens sal.
Smör och bröd och ost
och sill go’ vänner
är det bästa som vår mage får,
men i strupen lilla
nubben bränner,
därför sjunger vi nu;
Helan går.
Buller och trätor och slagsmåI och fasor,stölder och rån även mordbrand och nöd,drunkning, förfrysning och armod och trasor,sjukdom och svaghet,
Ett snapsglas är halvtomt för bittert besviknaOch halvfullt för nöjda, mig kvittar det likaEn halvdrucken nubbe är mot min naturNej,
Var ej ängslig lilla sup,du ska nå ditt rätta djup!Ingen här blir nånsin sjuk,när du sjunkit i vår buk.Därför har
Under Svea banér; Himlen seger oss ger;Då för Konung och Land Äran lyfter sin hand.Ännu Svearnes mod sig bereder en
Ingen dyster prästslusk klandra vårt manér.Varje hög protestpust tystas genast ner.Folk från västkust, har ni mest lusttill en festdust, drick
För nubben den gör en så glad till sinn, och alla vassa taggarna dom vänder man in. Och det säjs
Nu tömmer vi glasen med kläm, fallera!och se’n vi följer våra flickor hem, fallera!Och där med dem gunga,så fjädrarna sjunga,i
Kära brudpar,kära brudparNu ett råd till Er:Minst en kyss om dagen,säger kärlekslagen.Kära Evakäre Adamge en redan nu!
Mors lilla Olle på ålderns höst drack av sitt brännvin och värmde sitt bröst Ägnade vardagen åt fylleri Blåbär och
|: Hej alla häxor, ta fram kvasten,vi ska till blåkulla fara. 😐En liten tid, vi flyger kringmed mycket nubbar och
Framför oss på bordetstår nubben klar och kall.Den rinner genom strupensom Niagaras fall.Så höj då pokalen din, min vän,och i
|: Nu är det påsk igen, ja nu är det påsk igen.På påsken vill vi dricka nubbar. 😐Løitens är ju