I kväll tar vi farväl av fröken.
Av ungkarl säger vi adjöken.
Av dem får vi aldrig se röken,
de blivit Herr och Fru, ja kära du.
Så lycka till vi säga vill med denna glada sommardrill.
Och sen har vi en önskan kvar om långa ljusa framtidsdar.
För dagens brudpar höja vi ett sjungande
HURRA! HURRA! HURRA!
Blåsippan ute i backarna står,niger och säger att nu är det vår.Barnen de plocka små sipporna glatt,rusa sen hem under
Jag ska festa, ta det lungt med spriten, ha det roligt utan att va full. Inte krypa runt med festeliten,
I ett hus vid skogens slutliten höna tittar ut.Påskharen han skuttar fort,klappar på dess port.“Hjälp, ack hjälp, ack hjälp du
Stor-Stina satt på gärdsgår’n och sket,drängarna kom och titta.Stor-Stina blev förbannad och skrek:Har ni aldrig sett en… gärdsgård?
Klorna dom blir röda när man knipsar krill!Och om man blir kokad med en knippe dill!
Så länge rösten är mildså länge ingen är vildså länge spegeln på väggenger halvskaplig bild.Så länge alla kan ståså länge
När man har dansat ett varv runt midsommarstångenoch klarat av alla gamla midsommartvångendå är det dags att man sjunger midsommarsångenoch
|: Riddare ikring runda bordet,drickom ur, ty vårt vin är gott. 😐Drickom ur, ja, ja, ja,drickom ur, nej, nej, nej,drickom
Roliga saker händaän i våra dar minsann.Roligast är dock dennaenda lilla sup jag fann!
Tryggare kan ingen varaän Guds lilla barnaskara,stjärnan ej på himlafästet,fågeln ej i kända nästet. Herren sina trogna vårdaruti Sions helga
Hujedamej, så god den är,ej bättre tänkas kan.Och nubbe är det namn den bär……den ner för strupen rann. Singdudeldej, singdudeldejsingdudeldudeldejSingdudeldej,
Kräftan fordrar nubbar små, nubbar små, nubbar små. Annars börjar den att gå, den att gå, den att gå. Uti
Till en stad jag är på vandring,synden där är utanför.Livets träd står där i blomning,där som rosor aldrig dör.Där skall
Nu orkar vi nog inte vänta merlian, lian, lej.Vi sjunger inget så snapsen går nerlian, lian, Hej.
Kors i allsin dar, har du brännvin kvar! Är du sparsam eller snål? SKÅL!
Framför oss på bordetstår nubben klar och kall.Den rinner genom strupensom Niagaras fall.Så höj då pokalen din, min vän,och i